EL

låda med pulverlack

Inom metallytbehandling finns det flera olika metoder för att få det resultat som man vill ha. En av de kanske mest användbara metoderna är pulverlackering, som faktiskt utvecklats i flera år, och som idag blivit en konst som kräver goda kunskaper.

När denna lackeringsmetod kom på 60-talet så ansågs det vara så enkelt att utföra arbetet att vem som helst kunde göra det, men detta visade sig vara helt fel och drog ner ryktet för de som var verksamma inom yrkesområdet.

I vanliga fall började man med att skapa ett lager med pulver för att skydda metallen. Denna metod ändrades dock till att bli mer sparsam och man övergick då istället till att skapa ett tunnare lager. Det är också värt att notera att pulvret faktiskt blir sämre när man återvinner det flera gånger om (vilket var något som inte togs hänsyn till i början).

Det finns många experter som arbetar med pulverlackering, och det är då viktigt att välja någon med gedigen erfarenhet.

Förzinkning är en annan process som är till för att ytbehandla med ett zinklager. Man brukar oftast tala om galvanisering eller varmförzinkning. Syftet med denna metod är utöka korrossionsskyddet. En annan fördel är att ytan är självläkande ifall vissa bitar skulle försvinna på grund av skada. Själva ytan kan beskrivas ha en guld-gulaktig färg, som i många fall kan ses på skruvar eller gångjärn.

Förnicklade metalldetaljer

Det går också att använda sig av förnickling, som är en ytbehandlingsmetod för metalldetaljer. Precis som med övriga behandlingsmetoder så används förnickling som ett sätt att skydda mot korrosion och rost.

Nickel ger också en vacker finish och yta på det material där den påläggs. Detta gör att det är en populär metod för att både fylla en praktisk funktion, men också tillfredsställa ögat.

För metaller som Aluminium krävs en metod som kallas Anodisering. Detta är en process som innefattar oxidering i en elektrolyt, som förbättrar motståndskraften gällande korrosion.

Det finns flera olika varianter av ytbehandling. Självklart innefattar båda metoderna någon form av elektrisk eller kemisk behandling. Den vanligaste varianten är att materialet sänks ner i en syra, som exempelvis svavelsyra för att sätta igång den kemiska processen. Detta gör att ytan kan bli porös, men i en efterbehandling slätas detta till och ytan jämnas ut.